Jag märkte för ett par dagar sedan att jag faktiskt har lite fritid som jag kan utnyttja på något vettigt sätt (nej, nej, oroa dig inte; jag har verkligen inte slutat spela Warcraft), så jag började koda lite på en ny demomotor. Kanske nummer tio, eller så, i ordningen.
Hur som helst, jag hade fått för mig att jag nog skulle koda den i C#, eftersom det är ett sånt fräsigt språk, yada yada yada, men så funderade jag lite till, kollade vilka tools etc som fanns tillgängliga, och insåg att det slugaste var nog att koda eventuella editorer och sånt tjafs i C#, och allt annat i C++.
Och jävlar vad gott det är att vara tillbaks i C++-träsket. Alltså, jag sitter fan och skrockmyser när jag kollar på mina macron som jag skrev en gång i tiden för att kunna köra godtycklig kod när DLLer laddas i minnet, och det var en ren fröjd att återigen stifta bekantskap med boost/function. Att sitta och första komma på om det går att binda new mha boost/bind får mig att känna att jag lever. Grabbar, fan vad jag har saknat er!
C# är ju coolt på sitt sätt, och det är smidigt att direkt kunna använda sig av prylar som deras reflectionkod, men när jag gick tillbaka till grunderna så kände jag verkligen varför jag älskar att koda.